Jo jag är kvar

Jösses.

Det är ett par veckor sen jag skrev ett nytt inlägg. Jag tänkte faktiskt ett tag att lägga ned bloggen. Det finns inte tid helt enkelt. Men så tycker jag det är så himla kul att skriva av sig ibland. Så den får vara kvar ett tag till.

Nu närmar vi ju oss våren och dagarna blir längre. Kanske inspirationen och orken kommer tillbaka. Hoppas det. Det är ju den här tiden man vill krypa på alla fyra och fota minsta lilla grodd. Det är på g. men man får väl ge sig till tåls lite till.

Ja , egentligen har jag inte nåt att skriva om idag heller, ville bara visa att jag finns kvar.

Det här en liten påminnelse om att påsken närmar sig.

Ha de´så bra till dess.

Vart tog helgen vägen

Nu är det söndagkväll och vi förbereder oss för ännu en hel arbetsvecka. Vi kan skratta oss glada för att vi har ett jobb att gå till. Det måste kännas hemskt för alla de som nu är varslade eller alla de som nu känner att de kommer att bli varslade.
Gubben min jobbar ju på bilprovningen, så där är han ganska säker. Gamla bilar har vi ju gott om. Men för min del känns det inte så bra. Jag jobbar i en verkstadsindustri inom pappar och massa och där står det still just nu. Men om jag får vara riktigt ärlig så faller inte allt om det så skulle vara att jag blir uppsagd.
Om tre månader har jag jobbat på samma företag och med samma arbetsuppgifter i 40 år. Jag kan med glädje lämna detta för att kunna lämna plats för någon yngre.
Jag har inte det minsta dåligt samvete om nu facket måste gå in och ersätta mig. Det är ju mina egna pengar jag får tillbaka i så fall. Och det är en hel del man betalat in varje månad. Jag har räknat ut hur mycket, men det håller jag för mig själv. Men mycket är det.
Men i alla fall tycker jag det vore tråkigt att behöva sluta så, Jag hoppas vi fortsätter 100 år till. Vi firade nämligen 100 års jubileum för 10 år sen .

Men det var ju egentligen helgen jag skulle skriva om. Så här såg den ut.

Fredag morgon - jag åker i egen bil. På lunchen åker jag till Plantagen som har det mesta inom trädgård. Köper en massa som vi ska fylla en korg med till min sägerska som fyller 50 i morgon.
Efter jobbet blir det div matinköp , trav, det är vår tur att köpa trav till oss och en granne . Ja, just det, mamma skulle ha lite från affären också. Stannade till hos henne, hämtade post, pratade lite. Är hemma vid 18-tiden. Fixade en räkmacka, såg lite på TV. Somnade vid 21.30.

Lö morgon - Efter frukosten åker vi till mamma och sätter upp gardiner jag sytt färdigt i veckan. Gubben min måste hjälpa mig. Mina axlar gillar inte att stå med armarna uppåt för länge. Sen sätter gubben upp lite krokar och lister medans jag dammsuger och moppar golven.
Hemma igen blir det lite soppa till lunch och därefter fixar jag till korgen. Den blev jätte fin. Glömde ta kort på den. Vi har fyllt den med massor av trädgårdsgrejer.
Och så in i duschen och försöka göra sig vacker och sen iväg till stan. Måste hinna köpa blommor också inna kl 17.
Festen blev lyckad. Gubben fick ta ett par öl och en w-pinne och jag var chaufför som vanligt. Så är det att bo på landet.

Söndag - Vaknade tidigt. Efter frukost blev det att stoppa i en tvättmaskin, efter det strök jag all gammal tvätt. Bytte gardiner i kök och v-rum. Skurade köket, dvs lite noggrannare än vanligt.
Fixade lunch - fortsatte att damma och torka.
Gick till mamma och lämnade lite tvätt. Bytte lakan i hennes säng.Fick med mer tvätt hem. Fick en liten nota på mat som ska inhandlas i morgon.
Väl hemma igen blev det middag, Potatis, morötter, lök i ugn och en stekt karrekotlett + bearneissås. Som tur var fanns det ett par färdiga matlådor i frysen.

Så vart tog egentligen helgen vägen ?

På fönsterbrädan

Idag gjorde jag en liten inventering av vad som finns på våra fönsterbrädor. Och det var inget kul vill jag lova. De stackars fåtal växter jag har såg helt förskräckliga ut. Och det gör man nog när man blivit bortglömd i flera månader.

Saint Paula är en blomma jag gillar. De är så tacksamma när man glömmer bort dom. Med det förståss, det går inte hur länge som helst. Här har jag tagit blad från några gamla växter med olika färger, vit, lila, blå, rosa. Och snart kommer det nya små blad. De här nya plantorna brukar blomma med hur mycket blommor som helst. Orkiden har jag faktiskt lagt ned lite, men bara lite energi på. Den har fått lite gödning då och då. Och så har jag småpratat med lite ibland. För det ska man väl ?!

Sen hittade jag en jag totalt glömt. Den blommade massor i julas och sen har den bara fått stå och vänta på nästa jul. Ja en skvätt vatten har den förståss fått ibland.

Och vad ser jag. Den har massor med knopp. Hm, kanske det är en påskkaktus men då ska den väl inte blomma till jul eller ?!
Men vad är det här undrar väl ni. Jo det är en utblommad viva och några lökar med pärlhyacinter jag köpte tidigt bara för att få lite vårkänsla. Men de är ju fina bara en kort stund. Sen åker de för det mesta i soporna. Men jag håller dom vid liv för att kunna plantera ut dom i rabatten så fort tjälen gått ur marken. På så sätt får vi njuta av dom igen nästa vår.

Nu står de undangömda men inte glömda t.v.

Det var lite från min Lördag.

Hoppas nu att ni alla får en fortsatt trevlig lördagkväll.

Hej igen

Det är alldeles för lång tid mellan bloggandet här. Jag är inte alls nöjd med mig själv. Men ibland måste man helt enkelt ta en paus. Det gäller att lägga energin på det som är viktigare.

Efter en lång sjukdomsperiod med lunginflammation och hosta så fick vi ett par friska veckor. Då slog det ned en bomb via ett telefonsamtal. Det gällde en servicelägenhet till mamma. Hon bor ju nu i en servicelägenhet här nära oss. Men när hon fick den ville hon stå kvar i kö för att byta till det område hon kommer ifrån. Tiden gick och vi hade precis fått allt i någorlunda ordning. Till saken hör att min mamma är en väldigt bestämd gammal dam. Absolut inte senil men lite vimsig emellanåt. Så den ena dagen vill hon att jag ska köpa t.ex nya gardiner, vilket hon behöver, och när jag meddelat att jag hittat det hon vill ha så ska hon absolut inte ha nåt nytt. Nä, se det får inte kosta så mycket, det är slöseri säger hon. Så har det fortsatt nästan varje dag. Och så kom då det där samtalet om lägenheten som hon så gärna ville ha. Vi hade en vecka på oss att bestämma oss. Mamma visste varken ut eller in. Ni får bestämma sa hon till min bror och mig. Nej det är du som bestämmer sa vi. Flytten klarar vi på ett par dagar. Det är det minsta jobbet. Det jobbigaste blir nu för min bror som då måste ta över allt jag gör nu. Tvätt, städning, handla, fixa alla papper, bankärenden osv. Ja men han är så duktig säger mamma, fast det kan ta lite tid innan nåt blir gjort.

Vi åkte i alla fall dit och tittade på lägenheten. Den var fin. Det var allt mamma sa. Sen bestämde hon sig för att bo kvar här. Hon visste redan från början att hon inte ville flytta. Här trivs hon så bra med de andra boende. De är bara ca 10 st. Och personalen är gudomliga tycker hon. Och bättre mat finns inte. Och så naturen, luften och närheten till oss.

Jag talade om för henne att jag tyckte hon gjorde rätt. Man måste kunna ändra sig också ibland. Och då helt plötsligt vill hon ha dessa nya gardiner igen. Och lite annat piff till lägenheten. Hon börjar redan nu prata om blomlådor på balkongen och att få följa med på en tur med bilen och se alla vitsippor i ekbackarna runt omkring.

Så nu kunde jag andas ut och sov riktigt gott ett par nätter. Hade t.o.m en hel dag ledigt med sol, frisk luft , äggmackor och kaffe ute på sjön.

Sen slog den till igen. Förkylningen eller vad det var. Gubben min kom hem med en dunderhosta och snuva samtidigt som mina jobbarkompisar satt och hostade runt omkring mig. Så naturligtvis åkte jag dit också. Har nu legat med feber sen måndags men känner mig faktiskt mycket bättre idag. Har också fått svar från rönten på mina lungor som jag gjorde i förra veckan. Och de såg fina och normala ut. Skönt.

Nu lämnar jag allt detta bakom mig och ser framåt istället. Framför oss har vi födelsedagar tre lördagar i rad att komma ihåg. Nu på lördag fyller vår kära sonhustru Lotta, nästa lördag fyller min svägerska 50 år. Och lördagen därpå fyller vår lilla Frida 4 år.

Oj, det kändes skönt att skriva av sig. Hoppas jag inte tråkat ut er för mycket. Nu kan det som sagt bara bli bättre så förhoppningsvis ses vi lite oftare här på bloggen.

Till sist måste jag bara göra lite reklam för vår dotter Annelie. Hon är med och tävlar i en fototriss och vill ha massor med röster. Gå in och kika vetja så är jag säker på att ni röstar också.



Hej svejs.