Det hela började strax före semestern när företaget tvingades varsla ca 15 personer. Samtidigt blev alla erbjudna olika slag av avgångsvederlag om vi frivilligt lämnade våra platser. Och det hela löstes med att vi äldre nappade på erbjudandet. Därav behövdes ingen sägas upp från listan `sist in först ut`. De allra flesta av oss har varit anställda mellan 30 - 40 år, några annu längra.
Så naturligtvis har det varit en rejäl omställning för de som nu tar över efter oss. Och så sänkte vi ju den genomsnittliga åldern på personalen med massor av år.
Hur som helst känns det bra idag. Men det kommer att ta tid att få en rutin på att inte ha nåt jobb att gå till. Det man saknar mest är ju naturligtvis kamratskapen, allt svammel vid fikabordet osv. Jag vet att några av er läser bloggen så ni kan räkna med att jag kommer och hälsar på när jag blir pratsjuk och vill höra lite skvaller.
Tack för de här 40 åren. Nu börjar mitt nästa liv.
5 kommentarer:
Oj, så nu var det dags! Grattis till ditt nya liv, får jag säga. Jag är övertygad om att du kommer att ha fullt upp att göra i alla fall.
En så fin bukett du fick!
Kramar!
Marianne - Tack. Jo här finns att göra. Inga varsel här inte.
Kram
Det viktigaste av allt är att det känns bra tycker jag! :)
Tack för att du diskade förrästen :) Det hade du inte behövt, men det var snällt :)
Kram!
Annelie - Tack själv för nattlogi och skjuss. Och så fick jag en kul stund för mig själv med missarna. De är ju för goa :o)
Grattis, och njut nu ordentligt. Du kommer garanterat att hitta massor av mysigt att göra istället :)
Kram!
Skicka en kommentar