Dramatik på landet

Jag skulle precis klippa gräsmattan. Men då ringde Annelie. Vi pratade en stund. Helt plötsligt kommer grannens fru upp och skriker - Hasse har ramlat ned från taket !! Hasse är vår närmaste granne. Han är 79 år. Stark som en björn även sedan han drabbats av ett par svåra hjärtinfrakter. Jag slänger på luren, snappar åt mig mobilen och springer ner till grannen. Gubben min haltar med så gott han kan. Hasses fru är chockad och vimsig, vet inte hur man larmar 112.

Jag ser för mig hur svårt skadad man kan bli efter ett fall från taket. Han ligger still med benet i en konstig ställning. Jag är helt säker på att det är av. Men efter en första koll ser jag att han kan röra på sig. Men han har ont. Han har ramlat på ryggen. Den är precis blåslagen. Han har ett stort jack i bakhuvudet, men det är tack och lov är det inte så djupt.

Hans fru kommer med filt, gubben min kommer med vatten som han kan skölja munnen med. Jag har redan fått kontakt med SOS, de skickar en ambulans omedelbart. Men det tar ca 30 min att åka hit så jag frågar om inte vi kan få hjälp från byns brandkår som har en förstahjälpenbil men hon svarar att om inget är brutet så är det inget prio ett alarm. Men han får svårt att andas , kanske det har gått sönder nåt revben eller nått invärtes. Då larmar hon direkt byns räddingstjnst. De är här inom fem minuter. Då kan jag slappna av lite. De tar hand om honom och gör en första undersökning. Snart kommer ambulansen och dom tar hand om honom på det allra bästa sättet.

Precis när jag skriver detta så ringde frun och berättade att han har fyra brutna revben och två kotor i ryggen som har fått sig en smäll. Han ligger nu för observation och är neddrogad i väntan på vidare undersökning i morgon.

Jag skickar en ros till Hasse och hoppas han kryar på sig. Jag vill även skicka en ros till SOS-alarm. Jag fick ett stort förtroende för den jag pratade med, hon frågade hela tiden hur det hela förlöpte. Vi hade telefonkontakt hela tiden till första hjälpen kom. Stort tack SOS alarm.

Arbetsledare på hemmaplan

Ja, då har han då piggnat till ganska ordentligt vill jag säga. Efter knäoperationen i tisdags så gör han jättefina framsteg varje dag. Oj,då, säger han. Nu glömde jag kryckorna igen. Även om det bara är inomhus så får jag fjärilar i magen. Det är ju så himla lätt att snubbla. Men jag vet att han är försiktig och jag vet att jag är en riktig hönsmamma så från och med nu är jag tyst.

Idag har han fått förbandet omlagt på vårdcentralen. Det såg fint ut tack och lov. Nästa vecka ska stygnen tas bort. Nej, förresten det är inga styngn. Det är små nitar. Kanske vi ska ta med en avbitartång då, he,he.

Efter att ha haft en riktig slappardag i Söndags gav jag mig på häcken mot ena grannen igår. Den blev klippt o fin. Sen började jag med ett för mig storprojekt. Runt en lönn kom jag på att jag skulle vilja ha lite blomster. Så det var bara att börja gräva.

Det här ser inte så mycket ut. Men det är faktiskt större än man kan tro. Problemet jag har är att jag har en fin sten som jag vill ha ned i underkant för att få listen i våg. Och den är ganska så tung, nej den är mer än tung. Vi har bara lyckats rulla den ett pat meter förut. Men jag får väl göra som Karl Alfred. Ta en extra portion med spenat. Och om inte det hjälper får jag väl be nån snäll granne om hjälp. Och snälla grannar har vi gott om, tack och lov.

Och nu har jag klarat av att ge ännu en spruta. Varje kväll ger jag gubben en spruta i magen. När jag såg magen på honom i kväll blev jag förskräckt. Ett jättestort blåmärke hade han efter gårdagens spruta. Vet i fanken hur det kunde blivit så. Jag måste ha stuckit i nån åder eller så. Nu är det bara sex sprutor kvar att ge, sen kan jag koppla av den biten.

En lat Söndag

Tja, inte har jag gjort några extra knop idag inte. Jag har helt enkelt latat mig. Tänk, jag hade totalt glömt bort hur det var att inte göra nåt vettigt på hela dagen. Solen har visat sig från sin bästa sida. Så det blev att vistas i blandad skugga och sol. Korsord och trädgårdstidningar har jag lusläst vilket jag aldrig har tid med annars. Tog en sväng med kameran bara för att röra på mig lite i alla fall. Men bara på tomten. Tänkte inte ens tanken på en långpromenad. Syrenerna blommar för fullt nu. Fiiiint!
Löjtnandshjärtan - busken är som vackrast nu.

Skira nyfödda lönnlöv lyser vackert mot himlen.

Physallisplantor. Frukter i höst ? Kanske !

Han är hemma nu

Redan i dag fick jag åka och hämta hem reservdelsgubben. Han är sååå duktig på att lära sig gå igen så han fick åka hem en dag tidigare. En hel påse full med värkpiller fick han med sig hem och en jättestor kartong med engångssprutor. Det är sprutor han ska ta varje kväll i två veckor nu för att förhindra blodpropp. Jag säger färståss att han ska säga till om han vill ha hjälp med nåt. Och gissa vad han ville ha hjälp med. Jo att ta sprutan. Så ikväll har jag gett en spruta för första gången i mitt liv. Puh ! jag skulle hellre ta en själv än att sticka nålen i nån annan. Men det gick nog bra för han vill ha hjälp av mig igen i morgon.
Nu har jag tagit en wisky-pinne för att lugna nerverna och han har tagit en morfintablett för värken och gått och lagt sig.

Natti, natti !

Uppe i ottan

I dag är det ingen vanlig dag. Klockan ringde 04.45 i morse. I dag är det den dagen gubben min ska få ett helt nytt knä. Hela knäleden skall bytas ut på det mest onda knäet. Vi har sju mil till Motala Lasarett och redan halv sju skulle han infinna sig där. Jag släppte av honom då och åkte hemåt igen. Framåt kvällen när han förhoppningsvis har kvicknat till så får jag höra hur det gått. På torsdag , om allt gått bra får jag åka och hämta honom igen.

Nu har den dåliga sömnen i natt gjort sig påmind. Så jag tar mig nog en liten tupplur så huvudvärken försvinner.

Förresten kan jag tala om att jag hörde göken i morse för första gången. Jag tror den satt i Öster. Östergök är tröstergök heter det ju , och det är nog vad gubben min behöver just nu.

Visst är det fint

Äppelträdet blommar. Visserligen står det på grannens tomt. Men jag kan ändå njuta av alla blommor och hoppas förståss att det trillar ner några äpplen in på vår tomt i höst.

Får jag lov !

Att berätta vad Annelie och jag gjorde i går. Jo, vi jagade får. Med bil for vi bygden runt för att få till en fin bild av de små lammen som borde finnas nu. Men de som fanns var på för långt avstånd och de som inte fanns, var inte födda ännu. Det kunde vi se på alla mamma fårs runda magar. Men några lite större hittade vi i alla fall. Det är bara synd att man inte kan sätta ljud till bilderna. Vi skrattade högt till alla olika ljud vi hörde från hagen.

Aprilväder i Maj

Vad är nu detta. Här satt man för några dagar sedan och gottade sig i solen. Nu sitter man inomhus framför braskaminen och eldar. Och vädergubbarna bara pratar om regn. Vadå regn, det är ju snö. Och jag som har ställt undan snöskyffeln. Hm, grrr, morr !