14 november 2011

Yr i mössan

Ja det var precis vad den här lille blåmesen blev när den flög in i vår inglasande altan. Jag hörde hur det dunkade till. Och där ute låg den lille stackaren. Men fy tänkte jag, höken har cirklat runt här hela dagen, och han ser direkt när det finns ett lättfångat byte.
Då säger Jessica, Linus tjej som var här då, att den där kommer nog att frysa ihjäl, stackaren. Och djurvän som man är så offrar man gärna en gammal mössa. Sagt och gjort, jag stoppade ned den lille stackaren och bäddade om den. Efter ca 20 min stod den upp på båda benen, härligt, då hade den inte skadat benen. Och efter 10 min till flög den iväg som om inget hade hänt.

Tack Jessica för att du brydde dig och att jag kunde sova gott i natt för att ha räddat ännu en stackars liten fågel.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken härlig liten solskenshistoria///Siw

Anonym sa...

Du är en fin människa :-)

AnnaKK sa...

Hej Marianne!! :-)

Har läst ifatt mej lite här nu, och förstår att du har fullt upp - eller kanske jag ska säga dubbelt fullt upp!? Men det är ju okej när man gillar det!! :-D

Visst är det en fin känsla när man har lyckats rädda en sån där stackars fönsterkrockare!? Jag brukar göra precis så också; lägga dem in nåt varmt och skyddande (vanligtvis en handduk), och så får de bara vara i fred tills de har kvicknat till. Dessutom är det en bra anledning att skylla på att man inte putsar fönsterna vare sej så ofta eller så noga, just för att fåglarna ska ha större chans att se dem och inte flyga in i dem!! ;-)

Trevlig helg! :-)

Anonym sa...

Tack för din fina komplimang om min festutstyrsel. Har du hunnit med någon advent eller jobbar du som en toka fortfarande?