Jakt på Hare

När jag var på väg hem från affären tidigare i dag såg jag en man som kom gående på vägen, och på ryggen bar han på en hare. Jag vet inte om han hade varit på jakt eller om den blivit påkörd. Men det kom att påminna mig om när jag själv var med på harjakt.Det här kortet togs nog 1956 tror jag. Det är bonden på gården och jag som har varit ute och jagat hare. Fångsten blev fem stycken den dagen och ni kan se att vi ser mäkta stolta ut. På den tiden fanns det gott om hare, så det var helt naturligt att vi några gånger per vinter gick på jakt.

I dagens läge hade det varit helt oacceptabelt att ta med barn ut på nåt så farligt. För jag som bara var sex år då fick springa runt på åkrarna och jaga upp dom. Ibland missade man när man trodde det var en hare men det visade sig vara en plogtilt som stack upp ur snön istället. Men jag lärde mig snabbt, och jag hade verkligen kul. När haren sprang stod bonden på behörigt avstånd från mig, och för det mesta kunde jag gå och hämta en död hare. Tänk, jag har nog varit lite av fågelhund. Apport sa bonden, och jag sprang. Det var lite från landet förr i världen och jag är så tacksam för att ha fått upplevt det.