29 september 2008

Att bli mormor


Igår för 18 år sedan föddes vårt första barnbarn. Det är faktiskt nåt speciellt med det första barnbarnet. Man kommer ihåg alla detaljer runt omkring den dan. Som när Linus föddes t.ex.

Annelie mådde jättedåligt på natten och även om jag själv har fött två barn så har man helt plötsligt glömt allt. Nu åker vi sa jag framåt morgontimmarna. Ok, vi hämtade pappan på vägen. Han skulle just börja jobba. Men det blev annat av den dan. Jag lämnade av dom vid BB och åkte sen till jobbet. Gissa om det blev nåt gjort den dan. Det var en fredag och alla leveranser skulle ut. Cheferna jagade in fakturering. Skit i det sa jag - jag ska bli mormor idag... Det var nog första gången jag fick tyst på dem kring ett månadsbokslut, he.he. Sen var det bara väntan och väntan och mera väntan. Men sen ringer Annelie och säger - Hej mormor - Åh vilken skänsla...

Det blev en son.. Då packade jag ihop , hämtade den nyblivna morfadern och så åkte vi till landet , jag sprang ner till närmsta grannen och berättade. åhhh så stolta vi var !

Och i går fyllde han plötsligt 18 år. Herregud vad tiden går. Men han är fortfarande våran goa lilla Limpan och kommer så alltid att förbli.

6 kommentarer:

Annelie sa...

-Hej mormor! :)
Ja guud, vad tiden har gått fort, det känns ju typ som detta var nyss!!
Jag minns från den dagen också att sköterskorna kom och sa "Nu har din mamma ringt igen..du måste nog ringa henne först sen när allt är klart"...hehehe..

Annelie sa...

Oj..glömde säga vilken fin bild du har gjort.. Snyggt! :)

Marianne sa...

Annelie - Ja det var klart att man va nyfiken, hi,hi.
Fotot är från i söndags när han skär upp tårtan. Jag påminnde också Linus om Photoshop när han får tid.Den som väntar på nåt gott ???!!!

Marianne sa...

Oj, arton redan! Grattis i efterskott till mormor!

Anonym sa...

Vilken söt historia! :o))

Undra hur det blir att själv bli mormor en dag... men det får gärna vänta några år till för min del.

När mina föräldrar fick sitt första barnbarn, som var min dotter Caroline. Så satt vi och spelade kort hela dagen hemma hos mina föräldrar och jag hade värkar hela dagen, tillslut körde min mamma och pappa in oss till BB.
Men mina föräldrar kunde ju inte vänta tills jag hörde av mej... utan ringde till sjukhuset och sedan kom dom IN. Ja alltså några timmar innan Caroline var född. haha
Mamma ville t.o.m. komma in i förlossningsrummet så en sköterska kom och frågade mej... och jag svarade: NEJ, hon får inte komma in!
Så dom satt där utanför dörren mamma och pappa och sedan när Caroline var född gick sköterskan ut med Caroline till dom. :o))
Du må tro att det var LYCKA det. hehe

Marianne sa...

Eva - Kul att få höra din historia. Ja vi mor och farföräldrar är ju lite otåliga när det gäller barnafödande , vill ju gärna skynda på det hela för att slippa vänta hi,hi :o)