Vill bara säga...

GOD JUL

Liten tomte tittar ut tra la la

Nu är dom här. Nästan hela tomte armén har vaknat. Det finns några kvar som är ena riktiga sjusovare. Jag måste nog väcka dom i morgon så de hinner piggna till , till det är julafton.
Problemet är bara, vart skall de ta vägen. Huset är egentligen för litet för så många tomtar men vi får väl försöka samsas även i år. Finns det hjärterum så finns det stjärterum heter det ju och det är så sant så.

Det här med julklappar

Det blir bara svårare och svårare att hitta på julklappar för varje år. Vi vill ju gärna ha en önskelista så vi har något att gå efter när man ska in i julruschen. För jag avskyr att gå runt i affärer och inte ha en aning om vad man ska köpa.
Men i år fick jag så jag teg. Det kom en önskelista från kära dottern och en från kära äldsta sondottern som gjorde mig helt stum. Den bestod av ca 3 A4 sidor fulla av allt från helt omöjliga saker till ett par strumpor. Men det är som Annelie säger. Man kan faktiskt önska sig allt, eller hur.
Så idag gav vi oss in till stora staden och började i en leksaksaffär. För det fanns massor av saker på önskelistan som man kan köpa i en sån affär. Ja inte på Annelies lista kanske men på småtjejernas lista fanns en hel del. Det gällde bara att hitta rätt. Det är viktigt att det blir rätt märke osv. Gissa om vi blev glada när vi träffade Linus pappa där. Han jobbar som väktare och idag jobbade han just i den här affären. Jag visade honom listan och han pekade ut precis var allt fanns. Så vi kom hem med en del av alla klappar som fanns där.

Nu återstår bara resten, hualigen :o)

Jag är kvar

Hej alla där ute.
Jag har i alla år gjort ett pepparkakshus till mina småtomtar men i år får dom nog ligga kvar i sina små sommarreden. I väntan på bättre tider. När jag har tid.
För jag har faktiskt gjort revolution i år när det gäller julen. I alla år har vi och våra barn och barnbarn firat jul här hos oss. Och jag måste säga att jag har tyckt det varit jättekul att planera och fixa och dona. Men i år finns det varken ork eller tid för mig . Så jag bjöd helt enkelt in oss alla till sonen.Han har stort hus och gott om plats. Och det var inga som helst problem.
Så i år firar vi julen i Gammalkil, en pytteliten by på landet. Om jag är vaken vid midnatt ska jag gå med i fackeltåget som går ett par km till kyrkan, det är nåt alldeles speciellt.
Jag lovar inget, men hoppas kunna lämna en rapport från landet snart igen.
Ha de bra alla ni därute tills vi hörs igen.

Yr i mössan

Ja det var precis vad den här lille blåmesen blev när den flög in i vår inglasande altan. Jag hörde hur det dunkade till. Och där ute låg den lille stackaren. Men fy tänkte jag, höken har cirklat runt här hela dagen, och han ser direkt när det finns ett lättfångat byte.

Då säger Jessica, Linus tjej som var här då, att den där kommer nog att frysa ihjäl, stackaren. Och djurvän som man är så offrar man gärna en gammal mössa. Sagt och gjort, jag stoppade ned den lille stackaren och bäddade om den. Efter ca 20 min stod den upp på båda benen, härligt, då hade den inte skadat benen. Och efter 10 min till flög den iväg som om inget hade hänt.

Tack Jessica för att du brydde dig och att jag kunde sova gott i natt för att ha räddat ännu en stackars liten fågel.

Jag är här nu

Hej där. Nu är jag tillbaka igen efter en ganska så lång bloggtorka. Det har varit både det ena och det andra som hindrat mig. Mest det andra, dvs, JOBBET. Hualigen vad det tar mycket kraft från en efter att ha gått hemma i två år. Men jag tycker det är lika kul som jobbigt att vara mitt i smeten igen. Men förhoppningsvis varar det kanske bara till framåt vårdagarna, he,he. Vi får se.

Jag köpte mig en ny liten kamera i somras, en sån där man kan ha med i handväskan om i fall att det dyker upp nåt kul. Men inte har det dykt upp nåt kul och om det gör det så ligger kameran säkert kvar hemma.. Därför kommer här en bild från i somras när vi gick och strosade i Gamla Linköping. Tänk, blommor och isfria gator som här. Undrar hur länge det varar. Jag har förra vintern kvar i minnet. Hoppas, hoppas det inte blir lika mycket snö i år.
Ha de bra alla, hoppas jag inte dröjer för länge till nästa inlägg i blogen.

Kram på er alla kända och okända :o)

Rosa Bandet

Hej där.

Nej, jag har inte gått och dött eller varit på långsemester eller så. Jag har bara jobbat.

Sista tiden har varit full av allt möjligt. Jobbet förståss tar en hel del must ur mig. Att försöka hålla ihop en stororder har jag gjort förut och den här gången trodde jag nog att vi fått lite mer rutin och erfarenhet, men icke sa Nicke. Det är precis lika struligt som förr. Men på nåt sätt ska jag nog få ihop det, med eller utan hjälp, vi får se.

Och som vanligt har jag ju min gamla mamma att ta hand om. Förut åkte jag till henne lite tidigare på eftermiddagen så Roger och jag kunde ha kvällen tillsammans. Nu stannar jag till hos henne när jag kommer från jobbet. Dvs, vid halv sex tiden. Om trafiken flyter vill säga. Här i Linköping håller man på att bygga en helt ny ringled precis där jag jobbar. Så för att komma hem får jag köra runt halva stan och där är också trafikstockning p.g.av andra vägbyggen. Fy !

Som om inte det var nog så har jag/vi bekymmer med en av mina lillebröder. Han är familjens svarta får nu och tankarna går till honom ganska ofta. Jag vill inte gå in på några detaljer men det tar också på krafterna.

Nog gnällt för nu. Vi har haft några fina dagar här på landet. I dag har Roger klippt gräset för första gången i år. Och knäet höll. Skönt. Nu är han på gång igen och har börjat jobba halvtid. Så nu kan jag koppla av lite i alla fall från den biten.

Svampen på bilden är från förra året. Jag har inte haft tid att leta flugsvampar i år

Ni ser väl att jag stöder Rosa Bandet. Hoppas ni också gör det.