Året som gått

Eftersom jag inte har varit så flitig med bloggandet under året som gått tänkte jag försöka ge er en liten sammanfattning av vad som hänt här.

Vi börjar med förra vintern. Den glömmer vi inte i första taget. Snö, snö och mera snö. Det tog aldrig slut. De stackars djuren i skogarna hade inte lätt att hitta mat. Skaren på snötäcket skar in de stackars benen. Så de hittade hit till bebyggelsen. De trampade upp små gångar som kunde ta dom till maten. De slickade i sig rester från fågelborden och när inte det var nog gav de sig på att stånga sönder allt vad fågelmatare heter. Efter att ha köpt flera dyra fågelhus som de kraschat köpte jag ett litet som jag varje kväll kunde ta in på altanen. Men som sagt ibland kom de även mitt på dagen.
Jag fick i alla fall en hel del fina foton på dom. De var inte ett dugg rädda för mig, det var därimot jag för de visade att det var de som bestämmde här hos oss.

  

 

Som tur var så tog den långa vintern slut och vi kunde njuta av takdropp och lite sol emellanåt. Och så blev det påsk. Som vanligt samlades vi här hos oss. Barnbarnen målade ägg och naturligtvis hade Annelie med en påsktårta.

 

Det var någon gång kring påsk som min mamma började bli dålig. Det blev en hel del sjukhusbesök. Ibland fick hon komma hem igen med ny medicin, ibland blev hon inlagt för vidare undersökning.
Magen krånglade, hon hade värk i sina leder, hon satt i rullstol så blodcirkulationen var inte den bästa.
Jag sov på helspänn och vaknade alltid före kl 7. För då var jag beredd om de skulle ringa från servicehuset. Ibland ringde mamma själv till mig, trots att hon hade larm, och ville ha hjälp. Mobilen hade jag alltid med mig, även när jag duschade.
Men som alla dagar tidigare under de här fem åren hon bott här på servicehuset, har jag hälsat på henne en liten stund på kvällen. För det mesta har vi haft det trevligt en stund vid köksbordet med en fika och lite småprat. I bland spelade vi en skitgubbe och ibland försökte vi lösa korsord hon inte själv klarade av.

Så kom då sommaren, och vilken sommar det blev. Trädgården fullkomligt exploderade av grönska och blommor. Tack o lov har vi sjövatten uppdragit från sjön, så inga växter här behövde vara törstiga, tom gräsmattan kunde vi hålla grön.

Men inte kunde vi ligga på latsidan inte trots badvädret, så vi satte igång att måla om huset. Det var en pärs vill jag lova. Vi var tvungna att ta till ställning för att nå upp. R som har dåliga knän kunde inte bära så tungt så jag fick hoppa in där. Då lovade jag mig själv att aldrig mer måla om huset själv.
Enda trösten var att jag med gott samvete kunde hoppa i sjön emellanåt för att orka.

 Men det blev lite semester också. I många år har vi med våra bästa grannar tillbringat några dagar på Öland. Så blev det även i år. Vi hade det helt underbart. Solsken och värme hela tiden. Det blev även ett bad trots att vattnet inte hunnit bli så där varmt som man vill ha det.
Jag hade förberett mamma på att vi skulle vara borta tre nätter, och även meddelat personalen på servicehuset. Jag såg till att hon hade mat i kylen och allt annat hon behövde, det enda hon behövde hjälp med var att vattna blommorna på balkongen. Det klarade hon inte själv för tröskeln ut till balkongen klarade hon inte själv av med rullstolen. Så det var med hjärtat i halsgropen jag åkte iväg. Men allt gick bra även om blommorna var lite vissna när jag kom hem, för hon hade inte bett om hjälp att vattna dom.

Hösten närmade sig och det var ju fortfarande varmt. Vi som har sjön alldeles intill oss passade på att ta en sista tur med båten för att sola och bada på klipporna och njuta av värmen.

Hösten kom och även om det vädermässigt var en härlig tid så kunde jag inte riktigt njuta av den.

Mamma behövde ha mer hjälp. Det blev ännu ett par resor till akuten och många undersökningar, där de endast kunde konstatera att hon var skör som dom sa. Jag ordnade så att hon fick hjälp och tillsyn även på nätterna. Hon hade ingen matlust, hade svårt att tugga, även om hon fick hjälp med att mosa maten. Jag köpte näringsdryck på apoteket så hon skulle få i sig lite näring.

Så gick dagarna, som vanligt gick jag till henne varje dag och pysslade om henne. Ibland klagade hon över värk och elände, men när hon hade fått gnälla av sig, som hon själv sa, tagit sin gnällmedecin så mådde hon bättre.

 

Så kom då den där måndagen i slutet av November när jag fick samtal från servicehuset. Din mamma har haft en jobbig natt och mår inte så bra. Vi vill att hon åker till sjukhuset för en koll. Hon vill inte själv säger hon, men jag meddelar att det måste hon och att jag åker in efter med egen bil.

Väl inne på akutmottagningen blev det som vanligt en massa prover och en massa väntetid. Mamma blev irriterad och ville hem. Hon sa tom. att vi kunde tagit med en kortlek så vi kunde spelat en skitgubbe under tiden.

Men de ville behålla henne för att dagen efter ta mer prover. Så jag vinkade hej då när de skjussade henne till avdelningen. Ses i morr´n sa jag.

Dagen efter var det fotboll, Sverige-Portugal på tv. Vi hade käkat lite gott och tagit ett par glas vin. Då ringer telefonen. Er mamma har blivit sämre. Kan ni komma in nu med samma. Jag får skjuss de här två milen till sjukhuset samtidigt som min bror möter upp där.

Vi sitter hos henne hela natten. Slumrar till emellanåt i var sin stol. Hon är medveten om att vi är där, försöker prata men vi förstår inget, hon har syrgasmask, den låter hela tiden, är ganska störande faktiskt.

Vid åttatiden på morgonen beslutar vi oss för att åka hem och äta frukost, ta en dusch och sen komma tillbaka. Ja,gör det ni sa läkaren. Ni måste tänka på er själva också.

Jag hann precis hem och hade fått i mig lite frukost. Ställde klockan på två timmar senare, mer ville jag inte sova. Skulle precis lägga mig.

Då ringde de från sjukhuset. Mamma hade somnat in för gott.

 

Jag hade varit beredd på att hon inte hade så lång tid kvar men att det skulle gå så fort efter att ha varit ganska så pigg dagen innan till att kroppen helt enkelt tog slut blev en mindre chock.

 

December månad blev då helt annorlunda. Vi ordnade med begravning, lägenheten skulle tömmas.  Det är mycket pappersarbete som måste fixas ganska så fort. Och jag som är äldst i syskonskaran fick ta hand om alltihop.

 

Men det blev jul här i år också. Jag hann tom göra ett litet hus till alla smånissarna. Vi firade julafton här hos oss tillsammans med barn och barnbarn och har nu haft några lata dagar vilket var ganska så skönt måste jag medge.

Ja det var året som gått. Nu spottar vi nävarna och tar itu med det nya.

Må så gott allihopa.